SILVERTE OCH KAFFE PÅ FAT

När jag var liten hälsade jag på min farmor och farfar ganska ofta. De bodde i en liten lägenhet på tredje våningen utan hiss och med en läskig balkong som jag helst inte gick ut på.

Min farfar rökte cigarr och drack kaffe på fat och jag minns hur jag noga studerade honom när han hällde kaffet på kaffekoppsfatet och undrade om han skulle spilla den här gången. Men han spillde inte - inte en enda gång som jag kan minnas. Han balanserade fatet på fingrarna och sörplade i sig kaffet.

När min farmor drack kaffe stack hon en sockerbit mellan tänderna och drack sen ur kaffekoppen på "vanligt sätt". Men jag minns att hon ofta sa: "ja tänk när vi fick dricka silverte, det var tider det!"

Jag frågade inte då vad silverte egentligen var för jag var övertygad om att min farmor kom från en fin familj som verkligen druckit te som smakade och kändes som silver. Som sagt - min fantasi var redan då livlig....

I farmors soffa trängdes vi med broderier, virknålar, stickekorgar och veckotidningar. Varje vecka damp det ner tre veckotidningar i farmors brevlåda och jag älskade novellerna och klippdockorna - en gång fick jag klippa ut alla syskonen i "Sound of Music"! Farmor läste recept och handarbetsbeskrivningar och mamma löste korsorden.

När min bror och jag skulle sova över drogs den gamla bäddsoffan ut, apelsinlemonad införskaffades och när vi kom fick vi kika i den lilla luckan i skafferiet för att se om det hamnat något gott där. Och på kvällen när vi lagt oss stack farfar fram huvudet och flinade mot oss - utan tänder! Dom hade han lagt i ett glas med vatten inför natten. Vi skrek av rädsla och förtjusning och farfar kluckade av skratt. Varje gång....

När jag blev äldre och lyssnade lite bättre på samtalen mellan de vuxna kom jag att förstå att min farmor faktiskt inte kom från någon "fin" familj. Hon hade däremot tjänat som piga i de stora och vackra husen där de "lite finare" bodde.

Och där hade hon sett och hört att det dracks silverte.

Men finare än min farmor och farfar kan ingen bli. De var så glada och tacksamma för det liv de levde i sin lilla lägenhet. När de flyttat in badade min farfar tills han blev skrynklig - tänk att det fanns vatten i lägenheten och det var dessutom varmt! Och ett badkar.....!

Han som firade jul som tolvårig dräng i ett stall och med en enda liten julklapp - en jultidning och hon som tjänade i de stora husen men sov i en säng i en liten kammare där vägglössen kravlade runt. De lärde mig att förstå vad som är viktigt i livet. Att njuta av det som är just nu för ingen vet hur det blir sen.....

Och silverte....ja det är inget annat än kokt vatten med socker i.....


Så till dagens recept:

Farmors blandsaft

Ta de bär Du hittar - jag lade röda och svarta vinbär, krusbär, jordgubbar och lite månadssmultron i min kastrull.
Häll på vatten så att det täcker ca 3/4 av frukten
Koka upp och krossa bären mot grytans kant under tiden.
Häll bärmoset i en silduk och låt rinna av - gärna över en natt.
Mät saften och rör i ca 4dl socker per liter saft.
Koka upp och skumma noga
Låt saften svalna och häll upp den på flaskor
Jag använder inte konserveringsmedel utan fryser saften istället.

På bilden ser Du också en flaska med hemmagjord fläderblomssaft - det receptet kommer senare..

Till saften smakar kanelskorpor jättegott!

Kanelskorpor ca 60 st

2 dl socker
2 ägg
80 gram smält och avsvalnat smör (jag använder alltid riktigt smör)
6 dl mjöl
2 tsk bakpulver
kanel och socker till att strö över

Rör ägg och socker pösigt och vitt
Rör ner smöret
Blanda mjöl med bakpulver och rör ner i smeten
Ställ kallt en halvtimme eller så

Sätt ugnen på 200 grader

Forma 4 längder och lägg på bakplåtspappersklädd plåt
Pensla med vatten och strö över socker och kanel

Grädda i ca 10 min.
Ta ut plåten och låt längderna svalna lite. Skär dem sedan i sneda lagom stora bitar och torka i 50 grader några timmar.