ITALIENSKA VINKAKOR I LÄSHÖRNAN

När jag var fem år tog min pappa med mig till barnbiblioteket och skaffade ett eget bibliotekskort åt mig. Bibliotekarien som satt bakom disken såg först tveksam ut och menade att det nog inte var tillrådligt men pappa var bestämd - jag skulle ha ett eget kort!

Innan jag själv kunde läsa läste mina föräldrar för mig och genom åren har jag upptäckt nya världar, spännande miljöer, fantastiska människor, ja allt det där som trängs i litteraturen. I böckernas värld är man aldrig ensam och man kan besöka världens alla hörn även om man inte har någon att resa med.

Jag läste också väldigt mycket för mina barn när de växte upp. Redan när de var sex månader tog jag fram de små pixiböckerna som jag sparat och så läste vi om kaniner och små hundar eller om traktorer och prinsessor.

Det blev en ritual tidigt att vid läggdags bada, göra välling och krypa ner i sängen med lite böcker och vi njöt lika mycket allihop.

En kommentar jag fick av en släkting som sa sig vara en "erfaren barnuppfostrare" var "Varför slösar Du tid på sånt, han begriper ju ändå inte vad Du läser"! Snacka om att inte fatta grejen!

En figur vi ofta återkom till var Mamma Mu och hennes vän Kråkan. Underfundiga kommentarer och härliga bilder i de böckerna! En vinter läste vi Mamma Mu åker bobb nästan varje dag och vi skrattade gott åt kossans problem i skidbacken. Hon var så söt och rolig!

Så en eftermiddag i februari skulle jag och yngste sonen åka med bussen till stan. Han kan ha varit fyra år på det femte och ville absolut sitta själv i bussen. Han pekade på sätet längst bak i bussen och sa åt mig att sätta mig där. Själv skulle han sitta längre fram vid utgången.

Vi bänkade oss och busschauffören körde mot stan - som om han stulit bussen! Full fart framåt och tvärnit vid nästa hållplats, kurvtagning som om det var på liv och död och omkörningar som kunde slutat illa. En av passagerarna bad irriterat chauffören att "ta det lilla lugna" och jag hade just rest mig för att sätta mig hos sonen när han vänder sig om mot mig och glatt hojtar "Håll i Dig gamla kossa!"

Skratten som följde var hjärtliga och till och med busschauffören drog på munnen....och jag kände mig tvungen att förklara "så ropar ju Kråkan till Mamma Mu när hon åker bobb..."

Jag vill gärna tipsa om några böcker som både jag och mina ungar älskade. Kanske finns de inte att köpa längre men låna går ju...

Förutom böckerna om Pettson och om Mamma Mu som vi läste ofta:

Sendak: Till vildingarnas land. En liten pojke blir skickad till sitt rum utan kvällsmat och upplever ett underbart äventyr.

Allen: Ett lejon i natten. En baby bor i slottet tillsammans med kungen och drottningen, amiralen, kaptenen, generalen, sergeanten och den lilla hunden...underbara bilder och rolig liten historia.

Arro/Kruusval: Måsar och Mamelucker. Gubben Granström och hans bror Sill-August bor i en liten stuga vid havet. En dag får de påhälsning av en fräck fiskmås....

Och det finns ju många många fler.....

Och för egen del, där i fåtöljen med mina italienska vinkakor läser jag gärna:

Anne Cleeves: Svart som natten. Kommissarie Jimmy Perez arbetar i staden Ravenswick på Shetlandsöarna när en nyinflyttad flicka plötsligt hittas strypt...väldigt fina miljöskildringar och mycket spännande...första delen av fyra fristående.

Harry Bernstein: Den osynliga väggen. Författaren debuterade vid 96 års ålder med denna skildring av en uppväxt i Manchester vid tiden kring första världskriget. Harry bor på den judiska sidan av gatan och på andra sidan bor de kristna. En underbar och fin berättelse om en på många sätt kärlekslös och svår uppväxt.

Och som sagt - italienska vinkakor doppade i vin är ett härligt sällskap i bokhörnan!

Här kommer receptet som jag hittade i en  bok om Rom av Kristina Kappelin för ett tag sedan. Kakorna äts i hela landet men recepten varierar från region till region.

Ciambelline al vino

1 glas socker
1 glas vin, rött, vitt eller blandat
Knappt 1 glas olivolja
500 gram vetemjöl
Stjärnanis

Lägg några stjärnanis i vinet i ca en timme. Filtrera vinet och rör ihop alla ingredienser. Tillsätt mer mjöl om det behövs - degen ska vara jämn och mjuk. Låt degen vila i kylen en timme.

Sätt ugnen på 160 grader.

Rulla ut degen i centimetertjocka stänger och skär sedan 10-15 cm långa bitar som formas till kransar. Doppa ena sidan i strösocker och grädda i ca en kvart. Kakan ska vara ljusbrun.

I Rom doppar man gärna kakorna i vin - prova det är jättegott!