Minas stuga

Minas stuga

onsdag 16 oktober 2013





MORFAR, FOTBOLL OCH BRÖD MED MYCKET SMÖR


Min pappa var en riktigt duktig fotbollsspelare och handbollsspelare på 50-talet. Han omnämndes i tidningarna och blev tom kallad till ett ungdomslandslagsläger i Tyskland - han åkte aldrig eftersom han just då hade träffat min mamma som var för ung för att åka med....

Min bror ärvde fotbollsgenerna, han var snabb och passningssäker och dessutom hade (och har) han det som kallas "vinnarskalle". Vår far och en annan pappa som varit duktig som ung följde matcherna med stort intresse. Den andra pappan med så stort intresse ibland att han blev visad ut från idrottplatsen och fick följa händelserna på plan från utsidan av staketet. Min far var lugnare och fick stanna kvar.

Jag, däremot, var inte snabb och hade ingen särskild vinnarskalle men jag hade bollsinne.
Jag ville, naturligtvis, också prova på det här med bollsport eftersom min far var så engagerad och tyckte att jag i alla fall kunde testa.

Så det blev handboll. Min far kom naturligtvis och tittade de gånger jag spelade match men jag tror att det var med skräckblandad förtjusning - i min första match passade jag till målvakten med straff till motståndarna som följd. I ett avgörande läge!

Jag höll på med handbollen ett par år och tyckte att det var kul, men någon spikrak karriär blev det inte...

Mina ungar har båda två ärvt morfars fotbollstalang - de är mycket duktiga! Morfar tog fram en boll redan när den äldste var 1½ år och började spela lite. "Viktigt att de blir tvåfotade", konstaterade han och slog den ena passningen till höger och den andra till vänster....det lyckades!


Han köpte alla deras fotbollskor och alla deras benskydd - det var  morfar och grabbarna i sportaffären.  Och han följde så många matcher han kunde när någon av dem spelade.

Han dog sorgligt nog alltför tidigt och kunde inte följa "pågarna" längre och i mitt hjärta har jag kvar känslan när min ene son dagen efter att morfar lämnat oss sa: "den här matchen spelar jag för morfar, mamma". Och jag är helt säker på att det var min pappa jag såg där på andra sidan planen, med armarna på ryggen och blicken på planen...

Min far som log mot mig när jag gjort den där sabla passningen till målvakten i min första match och sa: "Jag är stolt över Dig! " Och så berättade han om en händelse som han alltid bar med sig.

Jag var i sexårsåldern, ganska liten, lite rund och med rufsigt mörkt hår. Och jag kom alltid sist när det var springtävlingar bland ungarna i stugorna vid havet. Alltid sist...utom en gång. Jag kom rusande fram till min pappa med andan i halsen och håret flygande och jag hojtade: "Pappa vet Du vad?  Jag är bra, jättebra! Idag kom jag inte sist! Idag kom jag  bara näst sist!" Och min lycka visste inga gränser.....

Tänk om man kunde sätta allt i ett sådant perspektiv - att glädjas åt alla egna steg framåt och inte alltid titta på andras.

Min pappa var en evig brödätare - han älskade nybakt bröd med mycket smör på till sitt kaffe.

Idag ska ni få ta del av ett recept på bröd som är superenkelt och jättegott. Brödet passar bra till köttfärssoppan som jag tillagat i många varianter genom åren.

ANNELIES BRÖD
2st

50 gram jäst
5 dl ljummet vatten
1½ msk sirap
7 del rågsikt
7 dl vetemjöl
2 tsk salt
brödkryddor om man vill
smält smör och ev riven ost

Rör ut jästen i vattnet och tillsätt salt, sirap och eventuellt brödkryddor. Blanda ner mjölsorterna och knåda degen smidig och blank.

Dela degen i två delar och lägg ner i två smorda avlånga formar.

Sätt in i KALL UGN och sätt ugnen på 200 grader. Grädda i 30 minuter, ta ut bröden och pensla med smält smör. Strö över riven ost om ni tycker om det. Grädda igen tills bröden fått lite färg - 5-10 minuter.

Gott nybakat och lite varmt - med mycket smör!

MIN KÖTTFÄRSSOPPA
4-6 portioner

500 gram nötfärs
2 burkar tomatsoppa
1 röd paprika, skuren i små bitar
1 stor gul lök, finhackad
2-3 vitlöksklyftor, delade i bitar
2 msk chilisås
1 dl vin, rött eller vitt går bra
2 msk paprikapulver
1 tsk chiliflakes
salt och svartpeppar från kvarn

Fräs färsen i lite olja så att den får färg. Krydda med chiliflakes, paprikapulver, salt och peppar. Ta upp köttet och fräs sedan löken mjuk i olja. Tillsätt paprikan och fräs ett par minuter och blanda sedan ner köttet.

Häll i tomatsoppan och späd med en burk vatten och vinet. Rör ner chilisås och vitlök och låt soppan koka i ett par timmar på svag värme. Späd med mer vatten om den är för tjock. Smaka av och krydda mer om det behövs.

Till soppan serverar jag ibland knaperstekta champinjoner, små stekta starka korvar och sval turkisk yoghurt.

Värmande en höstkväll i goda vänners lag och med ett gott vin i glasen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar