GETOST OCH KYRKANS BARNTIMME

När vi väntade vårt andra barn packade vi ihop våra pinaler och flyttade till ett större hus en bit utanför stan. Vi lämnade den stad jag levt i sedan ettårsåldern - "min" stad helt enkelt. Och landade i en trevlig men liten by där det nu gällde att skaffa lite umgänge....

Vår andre son föddes knappt en månad efter inflyttningen och när han var kring 6 månader kände jag och storebror att det var dags att träffa lite kompisar. Vi var redo för nya ansikten och nya vänner.

Jag hade fått lite bekanta bland grannarna och så hade vi varit på öppna förskolan några gånger men nu skulle storebror få prova kyrkans barntimme. Där gick många av barnen i grannskapet och det verkade vara ett trevligt och glatt gäng som höll i aktiviteterna där. Vad jag förstod lekte man lite, läste en del och fikade en stund innan mammorna eller papporna hämtade sina ungar igen efter ett par timmar.

Min äldste son har egentligen aldrig varit mycket för påtvingad gemenskap men jag övertalade honom och sa att det skulle bli kul. Han var skeptisk men gick med på att prova. Första gången var jag och lillebror med och det var mycket trevligt förutom att en av de båda medelålders damerna som fungerade som vuxen ledare för gruppen studerade oss, både barn och föräldrar, med sammanbiten min som om hon förväntade sig något opassande från någon av oss.

För mig präglas kyrkan av glädje och värme - inte pekpinnar och ogillande. Barnen mötte en dam som var just glad och varm och en som var ogillande och sträng. Det var bland annat detta som till sist gjorde att vi drog oss ur just den gemenskapen - ja, också det faktum att jag drog på mig "onda ögat" när jag vid ett tillfälle trampade på en legobil, vred foten och utbrast: "aj som faan!"

Men innan dess gick det ganska bra för storebror på kyrkans barntimme. En dag när jag hämtade honom frågade jag vad de gjort idag och han berättade om legobygge, sångstund och sockerkaka innan han stannade, såg upp på mig och sa "Mamma, vad är getost?"

Jag såg undrande på min son och sa "Varför undrar Du det?"  Han fortsatte att gå och svarade "Jo vi har pratat om det idag:" Om getost? På kyrkans barntimme? Jag tänkte att jag skulle fråga de båda damerna om det vid nästa tillfälle men det var glömt när vi anlände till barntimmen veckan därpå och sen tog det ett par veckor innan det dök upp igen: "Getost och getost och getost..." min son muttrade där han knatade på bredvid vagnen.

"Vad är det Du säger", undrade jag och stannade till. "Jag är trött på att bara prata om getost hela tiden", svarade han och glodde på mig. Jag förstod verkligen ingenting men när vi stod i kapprummet veckan därpå och sonen var på väg in till kompisarna frågade jag försiktigt en av damerna: "Varför pratar ni om getost här på kyrkans barntimme?"

Hon glodde på mig med halvöppen mun och sen sa hon iskallt med betoning på varje stavelse:  "VARFÖR skulle vi prata om GETOST? Vi pratar om JESUS!"

Det var med nöd och näppe jag kunde hålla mig för skratt men uppenbarligen fann inte hon det lika underbart kul. Hon fräste irriterat "Det fattar väl vem som helst! Vi pratar väl aldrig om getost!"
Min son fick någon månad senare rör i öronen eftersom han hörde alldeles förfärligt dåligt - och vi slutade gå till kyrkans barntimme. Det gick bra ändå - vi skaffade vänner på andra håll.

Jag tror på Gud och jag tror på änglar. Den här ängeln sitter i köket och håller ett vakande öga över oss alla. En fin present jag fick av några av ungarna och som jag värdesätter mycket.


Det vore väl på sin plats med ett recept med getost idag, men jag är bara måttligt förtjust den ostsorten.

Däremot använder jag gärna fetaost i matlagningen - både i sallader och strödd över rostade rotsaker.

ROTSAKER MED FETAOST OCH TIMJAN

Använd de rotsaker Du tycker om, jag brukar ta potatis, morot, palsternacka, ingefära, gul lök, vitlök, jordärtskocka och rödbetor. Allt i lagom stora bitar.

Lägg i en ugnsfast form, krydda med salt och svartpeppar och häll över lite olja.

Blanda runt och sätt in i 175 grader i ca 45 minuter. När ca 10 minuter återstår strör Du över smulad eller tärnad fetaost och timjan eller rosmarin. Det är också väldigt gott att strö över pinjenötter.

Gott som ensamrätt tillsammans med Foccaccia och fetaostkräm - recept finns i inlägget som heter "Kärlek och varm Foccaccia", eller som tillbehör till kött och kyckling.

Saltet jag ofta använder i matlagningen och som bordskrydda är ett kryddsalt jag gör själv. Jag fick inspiration av Monica Ahlbergs bok "Monikas Jul" som är en härlig kokbok som blandar kända gamla julrecept med nyare och mindre kända.

Jag har alltid en burk av saltet hemma och jag ger bort det i julklapp till våra matintresserade barn - mycket uppskattat! Den mörka kryddan på bilden är en hemmagjord grillkrydda men det receptet kommer när grillsäsongen närmar sig igen...

KRYDDSALT

250 gram flingsalt
1 dryg msk mortlade rosépepparkorn
1 - 2 tsk krossade chiliflingor
1 dryg msk torkad körvel, dragon eller timjan

Blanda alla ingredienserna och häll upp på vackra burkar.