SKÄRVOR OCH KALL ÖL




Glaset for i golvet och gick i tusen bitar! Ett av de fina glasen med mönster som min mor gav min far i förlovningspresent för över femtio år sedan - tråkigt och irriterande! Jag borde ha lärt mig att inte försöka göra allting samtidigt!

"De tömmer soporna imorgon", ropade min sambo från ovanvåningen. "Släng det i påsen så tar jag ut den om en stund". Jag såg mig om efter något att lägga skärvorna i - en tom mjölkkartong eller det där nästan tomma rispaketet....men nej de var redan borta.

Min sambo kom nerför trappan och såg undrande på mig där jag rumsterade om i lådorna..."Du behöver inte lägga skärvorna i någonting - sopgubbarna kommer inte i kontakt med soporna ändå...det vet Du ju..."

Jag rätade på mig. Jo, det visste jag ju....men ändå....

"Lägg inte glasskärvorna direkt i påsen!" Min mormors röst är bestämd när hon pekar på en tom mjölkkartong. "Lägg allt glassplittret i den där! När gubbarna i sopbilen lyfter säcken och slänger den över axeln kan de skära sig över hela ryggen på gamla glasbitar!" Jag sopar upp resterna av tallriken som gått i bitar sedan min lillebror rusat förbi och råkat svepa ner den från bordet. Försiktigt föser jag ner skärvorna i mjölkkartongen medan jag anstränger mig för att inte tänka på hur blodet rinner ner från någon stackares rygg...

När vi nästa dag står och hänger över det gula staketet som skiljer semesterbyn från stranden, ser vi sopbilen komma i en moln av damm på den guppiga grusvägen. Den ska ta hand om soporna i husen längs strandvägen. 

Det händer inte så mycket i vår vardag så vi väntar alltid ivrigt på sopbilen, utedasstömmaren och drickabilen. Och minst en gång i veckan kör någon strandgäst fast med sin bil i den flyktiga sanden och då står eller sitter eller hänger vi brunbrända ungar vid staketet och slår vad om hur lång tid det ska ta den här gången. Innan någon av oss måste springa till förrådet och hämta en spånplatta att lägga under bilens däck.

Sopbilen stannar strax utanför grinden och ner på den sandiga vägen hoppar två gubbar - den ene "gubben" är säkert inte äldre än tjugofem. Med kraftiga arbetshandskar till skydd för händerna går de mot de åtta sopkärlen som ska tömmas idag. Det är mitt i sommaren och solen står högt på himlen så båda är lättklädda - de arbetar i bar överkropp och deras armar är bruna och starka.

De nickar vänligt åt oss ungar som följer deras arbete och så undrar de om vi har badat än. "Det vore härligt med ett dopp, eller hur Rolf?" Den äldre av de två klappar den yngre mannen på axeln och ser ut över havet. "Man blir väldigt varm och dammig och TÖRSTIG av det här jobbet!" Han ser bort mot den närmsta stugan innan han slänger den första säcken över ryggen.

Och jag kniper ihop ögonen så att det blixtrar bakom dem. Tänk om någon glömt att man måste lägga allt glas i mjölkkartonger...tänk om säcken plötsligt trasas sönder av skärvor som skär djupa sår i mannens rygg! Min fantasi lämnar inget åt slumpen - jag ser det så tydligt framför mig...hur den bruna papperssäcken färgas röd och hur ont det gör...sju säckar till...bara ingen har glömt!

När den sista tunnan är avklarad öppnar jag lättad ögonen och andas ut. De två männen slår sig pustande ner på den lilla gräsklädda sandkullen och sneglar bort mot stugorna....den äldste smackar med läpparna och suckar ljudligt "Nu skulle det sitta fint med något att dricka.."

Då kommer han - ölbäraren! Min lillebror med det viktiga uppdraget att förse sopegubbarna med dagens första, men sannerligen inte sista, öl. Han småspringer över den heta sanden med de immiga flaskorna - en i varje hand. De ljudliga klunkarna och sedan ett långdraget "aahhh!" Man förstår hur gott den där ölen smakar! När flaskorna är tömda och återlämnade till ölbäraren stiger gubbarna upp i bilen på väg mot nästa soptömning och fler kalla öl.....och vi lämnar staketet för att dra oss mot mattebommen och gungorna en stund. Det dröjer tills i eftermiddag innan badgästerna ska sätta sig i sina stekheta bilar och köra mot staden...och då står vi där vid staketet igen. Vem ska köra fast idag....?

Fortfarande, efter 45 år, lägger jag glasskärvor eller trasiga glödlampor i tomma mjölkkartonger! Fast soptömningen sedan länge är helt automatiserad och ingen sopgubbe längre kommer i kontakt med soporna.....men jag kan känna den ilande känslan i magen och jag kan höra mormors röst ...."skära sig över hela ryggen!"

Flera år senare, efter en festkväll, kröp en av våra grannar i ett av de stora fina husen längre bort på gatan ner i en soptunna. Kanske för att gömma sig, kanske för att skoja med någon, kanske för att han gick vilse....

På morgonen kom sopbilen och han hann aldrig ut - han följde med ner i sopbilens inre....så sades det i alla fall...och efter det var jag alltid snabbast ner till tunnorna de morgnar sopbilen var på väg. Bara för säkerhets skull.....

En av många ljuvliga rätter vi njöt av under åren i Spanien var en otroligt mör och kryddoftande kötträtt. Den lagades under flera dagar och vi åt den på en restaurang på Burriana Beach som heter Ayo. (Vitlök på spanska)

Exakt hur herr Ayo tillagade sitt kött vet jag inte men så här gör jag - bered er på att börja i god tid!

LOMO DE CERDO ADOBADO
Fläskkött med paprikapulver och vitlök

4-6 personer

1-1½ kg uppbunden benfri kotlettrad eller 2 fläskfiléer på vardera 500 gram.
2 msk olivolja
1½ msk finhackad vitlök
2 tsk torkad oregano
2 msk paprikapulver
1 msk malen spiskummin
2 tsk färska timjanblad
1 smulat lagerblad
1 tsk salt plus efter smak
½ tsk nymalen svartpeppar plus efter smak
1 dl torr sherry eller torrt vitt vin

Putsa bort överflödigt fett från köttet och lägg det i en grund skål som inte är av aluminium.

Lägg olivolja, vitlök och oregano i en liten stekpanna och fräs i 2 minuter för att frigöra smakerna. Rör i paprikapulver, spiskummin, timjan, lagerblad, 1 tsk salt, ½ tsk peppar och vinet. Sjud i en minut på svag värme.

Ta det från värmen och låt svalna till rumstemperatur. När det har svalnat helt hälls marinaden över köttet och gnids in ordentligt. Täck över och ställ in i kylen 2-3 dagar.

Ta upp köttet och klappa det torrt. Strö salt och peppar över. Stick in en köttermometer i den tjockaste delen.

Grilla på träkolsgrill eller under grillgallret i ugnen. Vänd köttet ofta och grilla tills termometern visar 65-70 grader. Det tar ca 30 minuter för kotlettraden och 15 minuter för fläskfilén.

Servera med grillade grönsaker - tomater, aubergine, lök, svamp och potatis överströdda med färsk timjan.